Olika typer av grafer och 3 steg till hur du väljer rätt

Olika typer av grafer

Det finns olika typer av grafer. För att förstå vad en graf visar dig måste du förstå följande fraser:

En jämförelse görs när du analyserar saker för att se skillnader och likheter.

En kontrast är skillnaden mellan två uppsättningar information. Används vanligtvis när man gör en jämförelse för att visa skillnader.

En proportion är en del eller bit. Den motsvarar andra delar eller bitar av något helt. Vanligen är grunden 100 %, och de olika proportionerna blir totalt detta 100 %.

En trend är ett mönster som kan hjälpa oss att förutse vad som kan hända/utvecklas i framtiden.

Utveckling är en process av förändring eller ombildning.

En statistisk spridning används för att mäta den centrala tendensen (som median) i data.

Detta kan verka väldigt matematiskt.

Titta på den här tabellen för att lära dig om grafer. Det finns förklaringar för dessa fraser.

Stapeldia-gram

Ett stapeldiagram används ofta för att jämföra sakers värde under en särskild tidpunkt. Det använder sig av rektanglar (staplar) för att visualiera information. Det används mest för att visa proportioner, trender, jämförelser eller kontraster.
Proportioner: Det här stapeldiagrammet kan visa resultatet av en röstning där 5 olika partier deltog. Partiet som representeras av den blå stapeln vann, tätt följd av den röda. Minst antal röster fick partiet som representeras av den gröna stapeln.
Kontrast: Det kan också visa antalet soliga dagar under en femveckorssemester. Varje stapel representerar en vecka. Så diagrammet visar att vecka två och fem var de soligaste.
Jämförelse: Stapeldiagrammet kan också visa hur många studenter som tar sig till skolan till fots, cykel, buss, bil…
Trend: Det kan visa en utveckling över fem år, hur antalet bilanvändare har förändrats.

Linjedia-gram

Ett linjediagram använder sig av linjer för att indikera värden, vanligen över en tidsperiod. Därför används det oftast för att visa trender eller utveckling.  
Det här linjediagrammet kan visa en utveckling, t.ex. hur användningen av 3 olika typer av sociala medier har utvecklats. Det sociala mediet som representeras av den blå linjen har använts mycket i början men blev omkört av mediet som representeras av den gula linjen.
Det kan även visa en trend, t.ex. hur matvanorna förändrats under det senaste året. Den gula linjen kan representera vegetarianer.

 

Grupperat stapel-diagram

Det här stapeldiagrammet är likt det första, men har ett tredje kännetecken (de olika färgerna).  

I vårt exempel kan x-axeln representera olika sporter, y-axeln antalet personer och de färgade staplarna män, kvinnor och barn.

 

 

Positivt/ negativt stapel-diagram

Ett positivt/negativt stapeldiagram används för att visa både positiva och negativa utvecklingar.

 Det kan användas för jämförelse av positiv och negativ data, t.ex. jämförelser av intäkter och utgifter i en nyöppnad butik. De första månaderna var det mer kostnader än inkomst men under de följande månaderna ändrades det och butiksägaren började tjäna pengar.

 

 

Cirkel-diagram

Ett cirkeldiagram är ett proportionellt ytdiagram, som består av en cirkel som är uppdelad i segment. Vanligtvis visar det relativa storlekar och jämför en komponent med hela cirkeln (100 %)

Relativa storlekar är en procentandel, som en tårtbit i hela tårtan.

Det här diagrammet kan visa hur en person spenderar sina pengar på en månad.  Del A kan representera pengar som läggs på hyra, B pengar som läggs på mat, C pengar som läggs på kläder, D pengar som sparas och E pengar som läggs på telefon, media, sport och annat.

Staplat stapel-diagram

Den här typen av diagram är en annan form av grupperat stapeldiagram, bara det att staplarna inte står bredvid varandra utan i en och samma stapel. Därför kan du ha specifik data och ny data samtidigt. Proportion – Exempelvis kan det visa olika personer och hur många äpplen (rosa), bananer (lila) och apelsiner (rosa 2) de äter. Så det visar hela fruktkonsumtionen och även den specifika frukten.
Det kan visa en jämförelse över genomsnittlig användning av media under vardagar, helger och helgdagar. Staplarna kan representera 9 olika månader. Botten av stapeln kan representera genomsnittlig användning under vardagarna, mitten helgerna och toppen helgdagarna.
Kontrast – Det kan visa olika länder och temperaturen på sommaren och vintern.

Ytdiagram

Ett ytdiagram visar trender över tid, inte olikt ett linjediagram.

 Det här kan visa trender över tid; exempelvis mängden regn och snö på bergen. Det rosa området kan representera snö, det lila kan representera regnet.

 

 

Punkt-diagram (x,y)

Ett punktdiagram är två- eller tredimensionellt. Densiteten och punkternas placering visar sambandet mellan variablerna. Det är också känt som sambandsdiagram eller spridningsdiagram. De viktigaste användningsområdena är att visa aritmetiska genomsnitt och datakorrelation.
Vårt exempel kan vara att vi letar efter studenters medellängd. y-axeln visar studenternas längd, x-axeln representerar studenternas ålder. Punktdiagrammet har funktionen att hitta medellängden på studenter i en särskild ålder.

 

Funktions-yta

En funktionsyta är ett mer komplext areadiagram eftersom 3 kännetecken är möjliga. Det används också även för det mesta till att visa trender över tiden.
Detta diagram kan visa trender över tid; t.ex. hur mycket regn som föll under en tid i olika regioner. I det här exemplet kan de tre variablerna vara:

1. Regn i mm;
2. Tid;
3. Olika regioner under en tid i olika regioner.

Polär- diagram

Ett polärdiagram används för  mål-prestationsjämförelse.
Det här kan visa en mål-prestationsjämförelse; exempelvis: Vilka färdigheter och egenskaper behöver du för ett särskilt jobb? Här tittar vi på färdigheterna tålamod, precision, organisation, ordning, hjälpsamhet och lagspelare. De olika jobben representeras av en färg. T.ex. kan röd representera de färdigheter du behöver som sjuksköterska. I det här fallet visar det att en sjuksköterska har höga poäng i de flesta områdena. Där visar den blå linjen att i det här jobbet är precision viktigare än de andra färdigheterna. Det kan representera en elektrikers färdigheter.

Bubbel-diagram

Ett bubbeldiagram är ett diagram med bubblor. Förutom x-axeln och y-axeln visar bubblornas storlek en tredje variabel.

Det här exemplet visar hur många timmar per dag folk tillbringar på sociala medier. Y-axeln representerar antalet personer som använder medierna. X-axeln står för typen av media (Facebook, etc.) och storleken på bubblan representerar de timmar som medierna används.

 

Ringdia-gram

Ett ringdiagram kan antingen användas som ett cirkeldiagram eller så kan en tredje variabel läggas till i ett ringdiagram eftersom fler ringar är möjliga.
Det kan användas för att avbilda fraktioner  (100 %) och att göra jämförelser.
T.ex. stöld i olika städer olika år. Färgerna representerar olika städer, ringarna olika år och de färgade portionerna procentandelen/mängden stölder.

Infografik

Infografik är representation av data i ett grafiskt format som är utformat för att göra den viktiga informationen förståelig med en blick.

Det används för att visa och skapa alla sorters grafer och betydelser med hjälp av data och din fantasi. Beroende på vad du gillar och har för idéer kan du använda bilder, färger, ord eller mönster.

Den här infografiken handlar om kreativitet. Den använder storleken på orden för att visa vikten. Färg används även för att omedelbart dra våra blickar till orden i mörkblått. Genom att använda världskartan får vi genast känslan att kreativitet är något gemensamt i hela världen.

---

För mer information om grafer kan du gå in på:

---

I följande tabell kan du snabbt få reda på när du ska använda vilken typ av graf:

Vi föreslår att du alltid följer dessa 3 steg för att göra dig bekant med den föreliggande datan:

Steg 1: Titta på titeln, orden och bilderna. Vad visar tabellen?
Steg 2: Titta på siffrorna. Vad säger de dig?
Steg 3: Välj en typ av graf för dessa data. Vilken typ av graf skulle du välja för att effektivt framställa datan?  

Den första tabellen ger en översikt och förklaring. Den andra tabellen hjälper dig att bestämma vad du vill visa (jämförelse eller proportion) och därmed vilken typ av graf du ska använda.

Låt oss nu testa dessa 3 steg i nästa kapitel!!