Inlärningssätt visar hur olika personer hanterar och lär sig ny information. Därför har varje person fler än ett dominant inlärningssätt och använder en kombination av dem i olika miljöer.
Inlärningsstrategier är ett antal regler, metoder, principer som används för att underlätta lärande. Applicerandet av inlärningsstrategierna leder till aktivt lärande eftersom det lär dig hur du kan lära dig och hur du på ett lyckat sätt kan tillämpa det du lärt dig. För att kunna uppnå goda läroresultat är det nödvändigt att att använda ett antal kombinerade inlärningsstrategier.
Det finns många teorier som klassificerar inlärningssätt, de två vanligaste är:
- The VARK modellen – förklarar att lärandeprocessen baseras på fyra sensoriska stimuli: visuell (grafiska bilder), auditiv (ljud), läsa/skriva (symboler), kinestetisk (utrymme, rörelse).
- The David Kolb modellen – är baserad på Upplevelsebaserat lärande-modellen och har fyra komponenter: konkret upplevande (känsla, förnimmelse), reflekterande observation (granskande), abstrakt begrepps- och teoribildning (tänkande), aktivt experimenterande (görande).
Skillnaderna mellan de två modellerna syns på lärandeprocessens modalitet. VARK-modellen fokuserar på sinnena och Kolb-modellen på tänkandet. Dessa två modeller utesluter inte varandra utan tvärt om, de kompletterar varandra.
Att identifiera dina egna inlärningssätt eller att välja rätt strategi för ett speciellt inlärningsområde kan vara svårt. Det finns test som hjälper till att identifiera inlärningssätt och att välja optimala strategier. Det finns många personer som har stor förmåga att lära men som inte uppnår sin potential eftersom de inte vet hur de ska lära sig. Genom att tillämpa inlärningsstrategier kan de höja sitt lärande. Människor som tillämpar korrekt inlärningsstrategi kommer att kunna förstå olika material, organisera (genom att koda, strukturera och extrahera information), memorera, summera och extrahera material.
Att välja en inlärningsstrategi beror på inlärningsstilen och domänen.
Lärande börjar med att förstå den nya informationen och att koppla den till information man lärt sig tidigare. Det fortsätter med att skapa mentalt strukturerade framställningar, med kodifiering och att organisera den nya informationen. Detta hjälper till att skapa flexibla och aktiva strukturer. Lärandet fortsätter med att man memorerar ny information och sedan repeterar och utvärderar nya förvärv.
Inlärningsstrategier:
- välja ut relevant information;
- fastställa sambandet mellan inlärd information och nytt lärande;
- memorera;
- färdigheter för antecknande och betona viktiga idéer;
- sgrafisk framställning;
- strategier för att förstå skriftlig och läst text;
- färdigheter i att utforma projekt;
- resonera (inledningsvis, slutledningsvis);
- simuleringar och exempel;
- slutsats.
Syftet med att tillämpa inlärningsstrategier är att de studerande kommer att bli självständiga studenter och kan välja och tillämpa en strategi eller kombination av strategier lämpliga för utbildningssammanhanget.
Lärarens roll är att assistera de studerande genom att styra dem mot en strategi eller grupp av strategier som är tillämpbara i ett särskilt utbildningssammanhang.
Följande tabell visar lämpliga inlärningsstrategier för VARK-inlärningssätten.
Visuellt | Auditivt | Läsa/skriva | Kinestetiskt |
Diagram | Diskussioner | Texter | Exempel |
Grafer | Konversationer | Böcker | Simuleringar |
Kartor | Inspelat ljud | Anteckningar | Demonstreringar |
Färger | Seminarier | Uppsatser | Rollspel |
Olika teckensnitt | Skådespelande | Bibliografi | Modeller |
Följande tabell visar lämpliga inlärningsstrategier för Kolb-modellen
Konkret upplevande | Reflekterande observation | Abstrakt begrepps- och teoribildning | Aktivt experimenterande |
Texter – läsande | Diskussioner | Texter | Exempel |
Exempel | Frågor | Analogi | Simuleringar |
Simuleringar | Dagböcker | Projekt | Demonstrationer |
Demonstrationer | Modeller | Fallstudier | |
Modeller | Projekt |