Det finns några metoder som kan hjälpa dig att organisera information. Dessa är följande:
- Visuellt – organisera idéer, begrepp och information och associera dem med bilder. Det är viktigt att använda olika färger, teckensnittsstil (fet, kursiv) eller teckensnittsstorlekar för att bättre kunna uttrycka olika begrepp. Framställande av material kan göras med grafisk framställning som grupperar, klassificierar och analyserar information så som:
- Markera – efter att du har läst ett helt stycke betonar du de viktigaste idéerna eller definitionerna och markerar dem med att använda överstrykningspennor i olika färger).
- Tankekarta – är en karta som hjälper dig att visuellt organisera informationen. Vanligen är mitten i kartan ett begrepp som länkar till andra idéer.
- Konceptkarta – är en karta som representerar samband mellan koncept (nya och gamla).
- Tabeller och diagram – representerar data med bilder som en stapel, linje, cirkel och nätverk.
- Spindelgraf – en graf som visar en summering av fakta och idéer där huvudsubjektet står i en cirkel i mitten och de viktigaste fakta står på linjer som ritas ut från cirkeln.
- Serier – förklara en händelse eller åtgärd med teckningar som har en följd.
- Flödesdiagram – är ett diagram som representerar en algoritm eller process.
- Informationsgrafik – använder grafik för att illustrera information.
- Auditivt – organisera informationen med hjälp av inspelade presentationer, läs och repetera högt, lyssna på förklaringar av någon annan, förklara ämnet för någon annan person, hitta på en sång om det studerade ämnet, använd en tillämpningstext som tal för att läsa en skriven text.
- Skrivande – information som lärs in med hjälp av texter, så som böcker, handböcker, rapporter, uppsatser, listor, ordböcker organiseras i:
- Anteckningar – att göra en summering av materialet hjälper dig att memorera och enkelt repetera.
- Sammanfattning – stimulerar tänkande och hjälper dig att hitta länkar till andra ämnen som du redan kände till.
- Kinestetiskt – organisera informationen för inlärande uppnås genom fysisk aktivitet, praktiska experiment (verkliga eller simulerade), rollspel och olika former av konst. Den här inlärningsstilen är baserad på att skapa verkliga erfarenheter istället för att studera andras.
En mer detaljerad förklaring finns i de efterföljande kapitlen.
Dock har studier demonstrerat att man inte får spektakulära resultat genom att använda en enda inlärningsstil, utan att kombinera flera inlärningsstilar är givande både för grupper och individer. Därför har testen som fastställer inlärningsstilen fyra poäng för att kunna förstå kombinationen av inlärningsstilar. En dominerande lärostil kan väljas ut beroende på sammanhanget (t.ex. att studera anatomi görs via läsning/skrivning, ett kemiskt experiment görs via testande) eller kombinerat (att använda alla fyra stilar hjälper till att ge en djupare förståelse för ett studieområde), t.ex. Common Craft (animationer som är enkelt ritade samt text och talade förklaringar för att förklara ett ämne) kombinerar flera inlärningsstilar.
Notera: att det bästa sättet att få kunskap och färdigheter på är när läromaterialet visas flera gånger på olika sätt vilket stimulerar de olika sinnena, och därmed aktiverar olika delar i hjärnan.
