LÄSA texten

En effektiv läsningsstrategi är den första fasen i ditt försök att sammanfatta en text.

En sådan strategi består av minst tre steg du bör gå igenom:

Utforska BAKGRUNDEN innan du LÄSER
Utforska TEXTEN medan du LÄSER, vilket kan betyda att:
– SKUMMA igenom texten
– LÄSA texten noggrant
– LETA efter betydelser
– ANTECKNA kommentarer
Revidera och organisera ANTECKNINGAR efter LÄSNINGEN

Utforskning av bakgrunden är det första steget i sammanfattningsarbetet, när du letar efter information om texten: författaren, ämnet, kontexten och textens syfte.

Utforskning av texten är det steg där du kritiskt läser texten och försöker att identifiera och bestämma vad som är viktigast: huvudidéerna eller fakta – för en förklarande text, eller de viktigaste händelserna och karaktärerna – för en berättande text. Utforskning av texten förutsätter att man tar anteckningar om innehållet eller kommenterar direkt på sidorna.

Revidering av anteckningar efter LÄSNINGEN är sista steget i läsprocessen, när du organiserar dina anteckningar och (möjligen) använder visuella verktyg för att i ett grafiskt format uttrycka din uppfattning om texten.

Utforskning av BAKGRUNDEN

Innan du läser texten du ska sammanfatta: utforska verkets bakgrund.

Detta kan ge dig användbar information som senare kan tas med i sammanfattningen.

Flera frågor kan hjälpa dig att samla information om texten:

Vem är textförfattaren?
Vad finns det för verk av samma författare som jag läst?
Vad är huvudämnet eller –temat i texten?
Vad vet jag redan om detta ämne?
Vad har jag haft för liknande texter i andra kurser? och
Varför delade läraren/handledaren ut den här texten?
(den viktigaste frågan du måste besvara )

Om du inte är bekant med varken författaren eller textämnet, försök att hitta hjälpinformation på biblioteket eller surfa på internet, kolla på Youtube eller Wikipedia.

Utforskning av TEXTEN

Utforskning av texten är en effektiv läsprocess när du bör:

skumma igenom texten.
läsa igenom hela texten.
leta efter den viktigaste informationen eller elementen i texten.
läsa om texten på ett aktivt sätt: ta anteckningar och markera ord och sektioner.

SKUMMA igenom texten

Skumma betyder att du ska läsa igenom texten väldigt snabbt (diagonalt läsande). Att skumma hjälper dig att upptäcka viktiga element i texten. När du skummar, var uppmärksam på:

titlar, rubriker, underrubriker i texten.
text som är fet, understruken, citerad eller framhävd.
bilder, grafer, diagram eller någon sorts bilder.

När du skummar igenom texten läser du bara den första meningen i kapitlen. Slutligen, försök att få reda på svaret på frågan:
Vad talar författaren om i den här texten?

LÄSA igenom texten noggrant

Efter att du skummat igenom texten, läs den rakt igenom. Försök att förstå budskap, att upptäcka samband och att identifiera de viktigaste elementen som författaren ger:

ämne och huvudidéer eller karaktärer och händelser (för en berättande text).
de stöttande detaljerna för dessa idéer.
temameningar och avslutande mening om de finns i texten.

LETA efter budskap och struktur

Ett tema är det ord eller fras som allt i texten refererar tillbaka till.

Huvudidén i en text är den viktigaste biten av information som finns i texten. En stöttande (sekundär) idé är ett komplement till huvudidén – det ger ytterligare detaljer om huvudidén.

En huvudidé i texten omfattar: ett ämne och de viktigaste formuleringarna om ämnet.

Huvudämnet uttrycks ofta med en mening som kallas “ämnesmening“.

Ämnet och huvudidén i en text
Observera textfragmentet nedan samt det framhävda ämnet och idén.

“Republiken Ireland ockuperar det mesta av ön Irland, på kusten mot England och Wales. Dess huvudstad, Dublin, är födelsestad för författare som Oscar Wilde och Samuel Beckett. Med smeknamnet “Smaragdön” på grund av dess grönskande landskap med gröna kullar finns slott och urgamla keltiska platser här och där. Historier om krigare med all världens kunskap och pysslingar som gömmer sitt guld vid regnbågens slut bidrar till Irlands mystiska dragningskraft.”

Ämnet i den här texten är Irland och huvudidén är: Ireland är ett sagoland “på en smaragdö” och ett land med ett exceptionellt rikt kulturellt arv och historiay.

Sekvensen av huvudidéer, ordnade som de presenteras i texten definierar vad vi kallar “diskursbetydelse”.

Diskursbetydelsen är “bindemedlet” för idéerna i texten.

Den detaljerade diskursbetydelsen innehåller huvudidéerna och de stöttande idéerna.

Om man börjar med diskursbetydelsen och extraherar vissa detaljer från den är det möjligt att skapa en sammanfattning av texten.

Om du vill extrahera och formulera huvudidén rekommenderas du att läsa texten medan du stakar ut de sekvenser som innehåller distinkt information om ett särskilt faktum, händelse, åtgärd som utförs av en eller flera karaktärer.

Skriv sedan ut den informationen i ett enda uttalande (en kort mening eller fras).

För att extrahera och formulera en stöttande (sekundär) idé måste du åter läsa den textsekvens från vilken du extraherade huvudidén. Försök att identifiera detaljer om fakta, händelser, åtgärder som huvudidén beskriver.

Formulera sedan detaljerna om huvudidén i en eller flera meningar.
En enkel, effektiv metod som kan hjälpa dig att identifiera ämnena och de viktigaste tankarna i den text du vill korta ner till en sammanfattning är att formulera vägledande frågor med hjälp av Vem? Vilka? När? Varför?:

Vilka är de viktigaste fakta, händelser eller karaktärerna som beskrivs i texten?
Vilka är sambanden mellan idéer, fakta, karaktärer, händelser i texten?
Varför uppgav eller uttryckte författaren vissa tankar i texten?
När ägde textens händelse rum?
Var ägde textens händelse rum?

Genom att besvara en sammanhängande uppsättning frågor kan du börja skissa på din sammanfattning.

En annan viktig rekommendation när du läser texten du vill sammanfatta, är att leta efter textens allmänna särdrag:

texttypen : berättande, förklarande, argumenterande .
informationskategoriernaom det finns sådana i texten.
textens struktur: introduktion, huvuddelen med information, avslutande del, etc.

Att identifiera en texttyp, kategorier och struktur kan vara dig till stor hjälp i att se vad som är viktigt i den texten.

Informationskategorier i en text

Följande text handlar om pumor cougars. I tabellen på nästa sida är texten indelad i stycken och textens viktigaste informationskategorier är betonade.

Puman, också känd som bergslejon eller panter, är ett stort kattdjur som hör hemma i Amerika. Det är en anpassningsbar och generalistisk art som finns i de flesta amerikanska naturliga miljöer. Det är det näst tyngsta kattdjuret i Nya världen, efter jaguaren. Hemlighetsfull och i hög grad solitär av naturen anses puman vara både nattdjur och skymningsdjur, även om man kan se den även på dagen. Puman är ett bakhållsrovdjur och tar många olika byten. De viktigaste födokällorna är huvudsakligen hjort, men även boskap. Den jagar även arter så små som insekter och gnagare. Puman föredrar platser med tjock undervegetation och steniga områden så att den kan smyga, men den kan även leva på öppna platser. Puman är ett territoriedjur och överlever med låg beståndstäthet. Det individuella territoriets storlek beror på terrängen och mängden byten. Puman är tillbakadragen och undviker människor. Dödliga attacker på människa är ovanliga, men har ökat i Nordamerika på senare tid eftersom människor gått in i pumans territorium. En produktiv jakt följt av europeisk kolonisering av Amerika samt den pågående mänskliga utvecklingen av pumans hemvist har orsakat att beståndet sjunkit dramatiskt. I synnerhet utrotades puman i början på 1900-talet i östra Nordamerika, förutom en isolerad delpopulation i Florida.

Pumans geografiska utbredning
Puman, också känd som bergslejon eller panter, är ett stort kattdjur som hör hemma i Amerika. Det är en anpassningsbar och generalistisk art som finns i de flesta amerikanska naturliga miljöer.

Pumans egenskaper och beteende
Hemlighetsfull och i hög grad solitär av naturen anses puman vara både nattdjur och skymningsdjur, även om man kan se den även på dagen.

Pumans jaktvanor
Puman är ett bakhållsrovdjur och tar många olika byten. De viktigaste födokällorna är huvudsakligen hjort, men även boskap. Den jagar även arter så små som insekter och gnagare.

Pumans hemvist
Puman föredrar platser med tjock undervegetation och steniga områden så att den kan smyga, men den kan även leva på öppna platser. Puman är ett territoriedjur och överlever med låg beståndstäthet. Det individuella territoriets storlek beror på terrängen och mängden byten.

Puman och människan
Puman är tillbakadragen och undviker människor. Dödliga attacker på människa är ovanliga, men har ökat i Nordamerika på senare tid eftersom människor gått in i pumans territorium.

Bevarandestatus
En produktiv jakt följt av europeisk kolonisering av Amerika samt den pågående mänskliga utvecklingen av pumans hemvist har orsakat att beståndet sjunkit dramatiskt. I synnerhet utrotades puman i början på 1900-talet i östra Nordamerika, förutom en isolerad delpopulation i Florida.

ANTECKNA

Läs om texten och analysera den. Dela sedan upp texten i sektioner (fragment, delar, stycken), kommentera den (skriv kommentarer i marginalen på sidorna) och framhäv sektioner i originalmaterialet, för att beton

ämnen och nyckelord.
huvudidéer, tema och avslutande meningar.
texttyp, informationskategorier och textens struktur.

Anteckna följande:

källa (författare – för- och efternamn, titel, datum och plats för publikationen, URL, etc.).
huvudidéerna, fakta, händelser, åtgärder i texten.
de stöttande förklaringarna till huvudidéerna (t.ex. orsak/verkan eller effekt).

Slutligen, gör en översikt av texten för att skapa ett skelett till din sammanfattning. Skriv ner de stöttande punkterna för varje sektion i översikten.

Om texten är ett kort fragment, gör en översikt av varje stycke (sektion) i texten.

Alla metoder och strategier som tidigare rekommenderats uppmuntrar dig att “läsa reflektivt”, det obligatoriska första steget till varje försök att sammanfatta en text.

ANTECKNINGAR, revidering och organisering

Efter att noggrant ha läst igenom texten, organisera alla anteckningar till ett översiktutkast med huvudidéerna och de stöttande punkterna. Sedan, reflektera över vad du ska ta med och inte ta med i sammanfattningen, inom ramen för din uppgift.

Som ett sista steg kan du använda grafiska verktyg för att uttrycka din uppfattning om texten:

använd tankekartor för att skapa en klassificering (i en radial hierarki) av textens element: händelser, fakta, karaktärer, åtgärder och idéer, i en radial hierarki
använd konceptkartor för att visualisera relationer mellan idéer i texten
använd översikt för att strukturera och prioritera elementen i texten
använd nät för att visa olika kategorier av relaterad information i texten.